Cilla Roos

Mitt fokus ligger alltid på att identifiera artistens process, vare sig det är en dansföreställning eller en cirkusföreställning. I Wear it like crown fanns ”råmaterialet”, dvs rörelsematerialet/koreografin, redan när jag började arbeta med föreställningen. Min uppgift blev därför att tillsammans med artisten bearbeta, omformulera och artikulera materialet in i föreställningens kontext vilken växte fram parallellt. När det gäller cirkusartisternas skapande i förhållande till andra artisters ser jag inte att det har med en specifik scenkonstform att göra, deras ingång i sitt skapande är en läggningsfråga. För en del är processen med materialet snårig i början men lättare sen, för andra är det tvärtom detta oavsett om man är cirkusartist, operasångare, dansare eller skådespelare. Alla har sin individuella process.

Jag upplevde att alla artisterna i Wear it like a crown hade en stor öppenhet och en stark lust till problematisering och fördjupning. Frågor som uppkom och detaljer som vi bearbetade handlade ofta om diskrepansen mellan hur det kändes för dem i ett specifikt moment i relation till hur det upplevdes av mig. Där undersökte vi förskjutningar i fokus, frasering och timing och konsekvenserna av det. På något sätt är det ett oändligt projekt som man kan fördjupa sig i hur mycket som helst. Så himla spännande! Det framträder hela tiden nya lager av betydelse vilket jag kan se att artisterna fortsatt arbeta med under föreställningsperioden.

Arbetet med Wear it like a crown var lätt och lekfullt. Jag jobbade ofta ensam med artisterna och när vi kommit en bit kom Tilde in med feedback och önskemål. Vi arbetade parallellt, hon hade koll på helheten vilket jag inte hade förrän ett par dagar före premiären. Dialogen mellan oss skedde i direkt aktion med artisterna vilket skapade en väldigt kreativ stämning.

Det finns alltid skillnader och likheter mellan processer, vad som jag kan se så här i efterhand är att vi alla höll en slags medvetet forskande ingång vilket framförallt visade sig i hur vi kopplade samtalen och reflektionerna direkt till praktiken. Det var väldigt stimulerande för det gav möjlighet för alla att verka på flera nivåer i stunden (inte så att jag började göra volter direkt ...) vilket öppnade för oväntade scenlösningar.

Cilla tipsar om Wear it like a crown!

Läs Cillas reflektioner här!