Kultur & Hjärnhälsa

Centrum för Kultur och hälsa är en tvärvetenskaplig nod vid Göteborgs Universitet som bla bedriver projektet Kultur och hjärnhälsa. Detta projekt har pågått sedan 2009 och drivs av 6 forskargrupper som studerar hur kulturaktivteter påverkar hjärnan.

Denna forskning har sitt ursprung i den kanadensiska neuropsykologen Donald Olding Hebb studier från 30-talet. Donald tog med sig några labbråttor hem så att hans barn kunde leka med dem. När Donald sedan tog med sig dessa råttor tillbaka till labbet upptäckte han att de lärde sig övningar och uppgifter snabbare och fick bättre minne än de råttor som levt i en bur i labbet under samma period. Från dessa studier myntades begreppet berikad miljö, eller enriched environment. Idag har man benat upp detta begrepp till fysisk aktivitet, multimodal stimulering, dvs att alla sinne blir stimulerade, samt sociala interaktioner. Thomas Lindén, specialistläkare i neurologi och psykiatri vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och en av forskningsledarna i projektet, försöker hitta aktiviteter, som tex musik, socialt umgänge, dans, miljö och arkitektur som innehåller dessa tre komponenter och som kan påverka utveckling och läkning av hjärnan. Han försöker se på cellulär och molekylär nivå vad som händer och förändras i hjärnan när man utsätts för dessa komponenter. I en av hans studier, Idrottslyftet, såg han att fysisk aktivitet hos mellanstadiebarn ökade deras prestation i de Nationella proven i matte, svenska och engelska. Denna studie stödjer berikad miljö och de tre komponenterna som stimulerar hjärnan till ökad inlärningsförmåga och utveckling.

– Våra studier på hjärnans förmåga att reparera sig fortare när man stimuleras fysiskt och psykiskt sammanföll med Cirkus Cirkörs satsning på S:t Botvids gymnasium cirkusprogram, vars elever höjer sina betyg när de utövar cirkus, berättar Thomas Lindén. Det var genom denna studie som vi kopplades ihop med Tilde Björfors och Cirkus Cirkör via Mölndals museum. Vi har rört oss mot samma mål men använt oss av olika verktyg. Tilde börjar i cirkusen och försöker förstå hur denna påverkar hjärnan. Vi börjar med mekanismerna i hjärnan och söker någonting som kan påverka utvecklingen och läkningen av hjärnan. 

Thomas bedriver även forskningsprojekt inom musik, han använder musik som hjälpmedel för rehabilitering. 
 
– Även om man är på intensiv rehabilitering så finns det många oanvända timmar där man inte gör någonting. Dessa skulle man kunna använda till musikrehabilitering. Vi har även provat taktil massage, en ytlig massage som har studerats utifrån sina biologiska effekter och att den stimulerar hormon systemet tex. Detta är en form av sinnestimulering. Den höjer bla oxytocin halten, kroppens ”må bra” hormon. 
 
– Även om våra rehab patienter inte kommer bli cirkusartister så är cirkus ett mycket intressant redskap att använda inom forskningen för att studera hjärnan. Det kombinerar alla tre komponenter inom berikad miljö; fysisk aktivitet, stimulans av alla sinne samtidigt och även en social interaktion, dels inom cirkusgruppen och dels mellan artisterna och publiken. Att inom sjukvården inspireras av cirkusens olika komponenter, dans, rörelse, musik, estetik, miljö, och som vi vet stimulerar tillfrisknandet och utvecklingen av hjärnan hade gynnat rehabiliteringsvården. Det hade varit intressant att föra in Tildes sju discipliner som rehabiliteringspaket, men där är vi ännu inte.
 
– Eftersom vi vet att hjärnan är formbar så kan vi genom denna typ av forskning hjälpa de människor i samhället som blir åsidosatta pga av sjukdom i hjärnan. Vi kan hjälpa dem att ta makten över sina liv. Här kan man göra oerhört mycket mer än vad vi gör idag. Dagens sjukvård använder sig inte av vad vi idag vet om hjärnan och styr den fungerar. Det är en stor utmaning att föra in detta i sjukvården. Vi är tex inte så bra på stimulerande miljöer, det ska vara naket och avskalat och trist, det ska inte finnas några dofter, inga blommor, maten är smak och doftfri. Trenden är att patienterna ska ligga i enkelrum utan sociala interaktioner. Det är en utmaning att förändra sjukvården utifrån det vi faktiskt vet om hjärnan. Vi behöver påverka de som sätter målen för sjukvården, men det är ett helt annat arbete. Där kan man använda forskning som argument för att vi behöver höja målsättningen.
 
– Hjärnan är fantastisk, vårt mest komplexa organ och gränslös i vilka funktioner den kan utveckla. Det är en stor utmaning att förstå den fungerar och hur man kan stimulera den på olika sätt. Det räcker med att titta på Cirkus Cirkör, som visar att man kan göra saker som man tror är omöjliga. Tilde Björfors har i sin forskning visat just detta, att göra omöjliga faktiskt är möjligt.  
 
Foto: Lina Franzén