Solidarisk individualism, individen och kollektivet

I cirkusen är olikheter en styrka och det udda normalt. Individer som levt med ett utanförskap i samhället har historiskt kunnat hitta en plats i cirkuskollektivet. Cirkusen är unik som konstform att som grund vara gränsöverskridande och interdisciplinär. I såväl traditionell som nutida cirkus samverkar olika discipliner och specialistkompetenser i gemensamma föreställningar. En lindansare, jonglör och akrobat ryms under samma konstforms tak men deras discipliner är lika olika som en klassisk ballerina, en breakedansare och en flamencodansös eller en hårdrockstrummis och en klassiskt skolad fagothist. Ändå är ”normaltillståndet” för konstformen att de samverkar.

Det traditionella cirkuskollektivet har vanligen en tydlig hierarkisk ordning med cirkusdirektören på toppen. Varje artist äger och skapar oftast sin egen akt och ansvarar för både kostym, musikval osv. Cirkusdirektörens roll är att arrangerar och presentera cirkusnumren i en dynamisk ordning. I nycirkus kombineras den starka individualismen med en önskan att göra kollektiva skapande processer. I de flesta nycirkusgrupper tar man fram föreställningar gemensamt, individerna i kollektivet är medskapande, Man arbetar ofta helt utan regissör eller låter regissören vara ”underordnad” kollektivet. Till skillnad från den moderna dansen där koreografens namn ofta också är namnet på kompaniet,är regissören eller koreografen i ny och nutida cirkus oftast en jämlik del av kollektivet.
Och scenografer, ljusdesigners etc som är vana från den ordning och hierarki som råder inom teatern och andra scenkonstformer blir ofta överraskade av cirkusens ”krav” på kollektiva processer. De konkreta riskmomenten på liv och död kräver ett gränsöverskridande samarbete mellan artister, scenografer, kostymörer, ljussättare etc. . En ljusdesigner kan ha gjort hur fina planer som helst men tvingas till nytänk av de olika cirkusdisciplinernas fysiska riskmoment. En scenograf måste arbeta i process med artister och konstruktörer för att de scenografiska elementen ska vara säkra och kunna användas, till och med en felsydd kostym kan vara en risk för någons liv. Läs artisters tankar om risk samt om den kreativa processen
 
Foto                                                                                       
Bild 1 : Ur boken "Tod Browning´s Freaks"
Bild 2 :  Mattias Edwall
Bild 3 :  Folkets Hus & Parker
(BILD FRÅN SIDESHOW MÖLNDAL)